WLTP och RDE: Nya tester för certifiering av bränsleförbrukning, CO2 och förorenande utsläpp

Den 1 september 2017 trädde den nya WLTP-testprocessen (Worldwide harmonised Light-duty vehicles Test Procedure) i kraft, och denna kommer successivt att ersätta NEDC-protokollet (New European Driving Cycle).

EN STANDARDISERAD TESTNINGSPROCESS

För att kunna släppas ut på marknaden måste personbilar genomgå en serie tester för att verifiera att de uppfyller bestämmelserna. Dessa tester för att bedöma bränsleförbrukning, CO2 och förorenande utsläpp görs i laboratorium och baseras på specifika körcykler. Det gör att testerna är reproducerbara och att resultaten blir jämförbara. Detta är viktigt eftersom endast ett laboratorietest, som följer en standardiserad och repeterbar process, ger konsumenterna möjlighet att jämföra olika bilmodeller.

WLTP: STÖDJER DYNAMISK KÖRNING

Det nya WLTP-förfarandet kännetecknas av en mer dynamisk körprofil med kraftiga accelerationer. Topphastigheten ökar från 120 till 131,3 km/h, den genomsnittliga hastigheten är 46,5 km/h och den totala cykeltiden är 30 minuter, vilket är tio minuter längre än den tidigare NEDC-körcykeln. Körsträckan dubblas från 11 till 23,25 kilometer. WLTP-testet består av fyra delar beroende på topphastigheten: Låg (upp till 56,5 km/h), medel (upp till 76,6 km/h), hög (upp till 97,4 km/h), extra hög (upp till 131,3 km/h). Dessa delar av cykeln simulerar körning i stan och i förorter samt körning på landsväg och motorväg. Förfarandet tar även hänsyn till alla tillbehör som påverkar fordonets aerodynamik, rullmotstånd och fordonets vikt, vilket resulterar i ett CO2-värde som speglar egenskaperna hos det enskilda fordonet.


JÄMFÖRELSE NEDC KONTRA WLTP

nedc wltp
Cykeltid 20 minuter 30 minuter
Avstånd 11 km 23.25 km
Topphastighet 120 km/h 131,3 km/h
Medelhastighet 34 km/h 46.5 km/h
Körfaser 2 faser Ytterligare 4 dynamiska faser
Påverkan av extrautrustning Bedöms ej Ytterligare funktioner (som kan variera per bil) beaktas
Växlingar Fast växlingspunkt Olika växlingspunkter för varje fordon
Stopptid 24% 12,5 %

Övergången från NEDC till WLTP

WLTP-körcykeln kommer successivt att ersätta NEDC-körcykeln. WLTP tillämpas på nya personbilsmodeller från den 1 september 2017, till nya personbilar som registrerats från och med den 1 september 2018 och är obligatorisk för alla EU-medlemsstater.

Fram till slutet av 2020 kommer både bränsleförbrukning och CO2-utsläppsvärdena i WLTP och NEDC att anges i fordonsdokumenten. NEDC-värdena kommer i själva verket att användas för att bedöma de genomsnittliga utsläppen hos bilar registrerade i EU fram till 2020. Dessutom kan vissa länder fortsätta att använda dessa data för skatteändamål. Från och med 2021 kommer WLTP-data att vara de enda förbruknings-/CO2-utsläppsvärdena som används för alla bilar. Begagnade fordon kommer inte att påverkas av övergången och kommer att behålla sina certifierade NEDC-värden.

VÄGFÖRBRUKNING OCH -UTSLÄPP FÖR PERSONBILAR

Den nya WLTP-förfarandet återspeglar nuvarande körförhållanden bättre än NEDC-förfarandet, men den kan inte täcka in alla möjliga fall, inklusive effekten som körstilen hos varje enskild förare har.

Därför kommer det fortfarande att finnas en skillnad mellan utsläpp och förbrukning som mäts i laboratorium och de utsläpp och den förbrukning som är resultatet av verklig användning av fordonet. Hur stor denna skillnad är kommer att bero på faktorer som körbeteende, användning av inbyggda system (t.ex. luftkonditionering), trafik och väderförhållanden som är typiska för varje geografiskt område och förare.

Av denna anledning kan endast ett standardiserat laboratorieprov ge värden som gör det möjligt att jämföra fordon och olika modeller på ett rättvist sätt.

RDE (REAL DRIVING EMISSIONS): ETT TEST INRIKTAT PÅ ATT KONTROLLERA UTSLÄPP PÅ VÄGEN.

RDE-testet verifierar att bilar upprätthåller låga utsläppsnivåer även under verkliga körförhållanden. RDE-testet ersätter inte utan kompletterar WLTP-laboratorietestet. Under RDE-testet körs bilen på vägar i en rad olika förhållanden. Förhållandena omfattar olika höjder och temperaturer, extra last, körning i uppförsbacke och nerförsbacke, stadsvägar (låg hastighet), landsvägar (måttlig hastighet), motorvägar (hög hastighet).

För att kunna mäta förorenande utsläpp vid körning av fordonet på vägarna är personbilar utrustade med portabla mätsystem (PEMS) som ger fullständig övervakning i realtid av de viktigaste föroreningarna som fordonet släpper ut. PEMS är komplexa enheter som består av avancerade gasanalysatorer, avgasmassflödesmätare, väderstation, GPS (Global Positioning System) och en nätverksanslutning. De data som samlas in analyseras för att verifiera att gränsvillkoren för RDE-körningen har uppfyllts och att utsläppen ligger inom de gränsvärden som förordningen anger.

De gränser som inte får överskridas definieras som de som föreskrivs i laboratorieprovet (WLTP) multiplicerat med CF-värden. Överensstämmelsefaktorer ska ta hänsyn till felmarginalen för instrumentering som inte mäter med samma noggrannhet och repeterbarhet som den som används i laboratorietestet.

RDE-testet ska tillämpas från och med den 1 september 2017 för nya personbilsmodeller och för alla personbilar som registrerats från och med den 1 september 2019 för NOx med ett CF-värde (Conformity Factor) på 2,1. När det gäller verifikation av partikelnumret (PN) är däremot CF-värdet 1,5 och detta värde gäller för alla personbilar som registrerats från och med den 1 september 2018.

DET FÖRÄNDRAS FÖR KUNDERNA

Det nya WLTP-förfarandet kommer att tillhandahålla ett mer realistiskt kriterium för att jämföra värdena för bränsleförbrukning och CO2-utsläpp hos olika fordonsmodeller, eftersom det har utformats för att bättre återspegla verkliga körbeteenden och ta hänsyn till de specifika tekniska egenskaper hos den enskilda modellen och versionen, inklusive extrautrustning.
För att säkerställa tydlighet och maximal öppenhet kommer Konkurrensverket att ge återförsäljare och kunder detaljerad information om bränsleförbrukningen och CO2-utsläppsvärdena för varje konfigurerad bil, samt de olika modellernas lägsta- och högstavärden.